Ready for TakeOff

Nu är det äntligen dax. Som jag har väntat. Som alla andra har väntat; har du inte åkt än? Nu är det bara en vecka kvar i Sverige innan äventyret börjar. Och det är dax nu, det börjar bli kallt här och både jag och Lisa har tröttnat på våra jobb för ett tagsen, ryggsäcken är inhandlad, jag har beslutat mig för sidenlakan, den australienska dollarn har sjunkt i värde och jag har fått compeed-plåster. Allt verkar fixat och donat. Eller nästan allt, det är det jag har min lediga vecka till nu. Som för övrigt är den längst ledighet jag har haft sen jullovet förra året, om man räknar tills det att jag ska åka, jag kommer ju vara ledig lite längre förstås.
Så idag har jag träffat min kusin och ätit mat hos farmor och farfar. Jag har även kollat på Grey's Anatomy (tro det eller ej...). Det har varit en väldigt mysig dag, trots det förbannade regnet. Tänkt vilken mysig dag man kan få så enkelt, varje gång jag hälsar på farmor och farfar eller min mormor tänker jag att det här borde jag göra oftare - men oftast blir det inte så ändå. Men det är grymt underskattat att bli ompysslad, få god mat och få höra några gamla historier. Oslagbart.

För övrigt vill jag återkoppla till ett tidigare inlägg och påpeka att Sarah Palin inte tror på evolutionsteorin, jag upprepar inte tror på evolutionsteorin.

Nu ska jag tvätta min mycket minimala packning för resan.

Kramkram

Skvaller och mänsklighet

Idag kom jag på mig själv med att vara hemsk. Jag träffade en bekant som har varit med om något speciellt. Så jag kunde inte hindra mig själv ifrån att fråga detaljer om det. Jag lyckades hejda mig till att endast ställa en fråga – men ändå. Det var i sig inte hemskt, jag kunde gjort det av omtänksamhet, men det tror jag inte att jag gjorde. När jag frågade tänkte jag på att jag skulle ha något att berätta för andra som kände henne. Alltså utnyttjade jag det hon hade upplevt – och henne, för att ha något intressant att prata om med mina kompisar. Eller skvallra om snarare. Sanningen är den att jag inte skulle vilja uppleva det hon har upplevt, just av den anledningen att folk skulle prata om det. Och nu gör jag det, fast om henne. Det var lite hemskt att komma på mig själv med, men samtidigt vet vi att alla fungerar så här. Du har också gjort det någon gång. Vi människor är sådana, speciellt om vi kan få något intressant att berätta i en grupp så att folk intresserar sig av oss. Gruppdynamik skapar det.
Men det är alltid jobbigt att inse att man är mänsklig på så sätt att man bryr sig enormt mycket om vad andra tycker och därför beter sig illa.

Förhoppningsvis förstod någon vad jag menade, i alle fall till viss del, vilket var meningen.