Ett år tillbaka, tack!

För ett år sedan befann jag mig på varmare breddgrader, nämligen i Australien. Jag har hört det kallas Disneyland (inget är på riktigt), men jag föredrar Peter-Pan-landet. Jag syftar på att det var min resa innan jag blev vuxen - jag var som Peter Pan. Det var nog det bästa som någonsin hänt mig (this far...)

I sex månader befann sig jag och min kompis Lisa där, närmare bestämt fem månader i Australien och en på Nya Zeeland. Det var sex månader av, nästintill, konstanta äventyr och möten med mängder med människor från alla världens hörn. Så ja tack, jag hade gått med på att vrida tillbaka tiden ett år...

Men nu sitter jag här, i mitt egna studentrum i Lund och har skrivit, kanske inte klarat, men i alle fall skrivit och överlevt mina första tentor. Så nu börjar Peter Pan försvinna och den vuxna Lina kanske så småningom växer fram. Men allför snabbt går det nog inte; jag klär fortfarande ut mig till superhjälte, leker töntiga lekar och ibland beter sig jag och min omgivning som ett dagis. På ett bra sätt. Livet här är också ganska bra, och man kan alltid resa igen...