Höstmarknad

I helgen var det höstmarknad i vår lilla stad. Alltid lika mysigt och alltid lika hypat med fullt av folk på stadens gator. Det är faktiskt mysigt, men ändå. Jag fick frågan av en kompis igår ”Hur var marknaden då?”. Och svaret var (är) att marknaden var som den alltid brukar vara:

Hypad.
Full av onödiga saker.
Fyll-kola-till-strecket-kolor.
Munkar (som för övrigt är grymt överskattade).
Ballonger med motiv, som jag som liten flicka kunde dö för att få.
Sjungande indianer.
T-shirtar med stötande texter.

Men självklart köpte vi lite godis och jag gjorde ett riktigt bra bok-fynd, samt att jag och min mamma köpte var sin sjal. Det fanns faktiskt riktigt fina sjalar, men antagligen var de producerade långt härifrån och kanske inte under de bästa förhållanden. Jag spekulerar bara nu, men det känns som att inte allt på höstmarknaden, eller snarare typ inget, går under fairtrade märkning. Dessutom slog tanken mig hur miljö-ovänlig en marknad egentligen är. Den består mest av onödiga saker, men eftersom det är så hypat köper alla något. Något som de antagligen inte behöver. Vilket innebär helt onödig shopping – vilket innebär helt onödig tillverkning – vilket innebär helt onödiga påfrestningar på miljön. Visst är en marknad mysig, men fairtrade marknaden som var för några helger sedan var minst lika mysig. Och mycket mysigare för miljön. Något att tänka på.